Alliansregeringen urholkar offentlighetsprincipen

Alliansregeringen är på god väg att återigen göra en lagändring som strider mot grundlagen. I en departementspromemoria (Ds 2013:27) föreslås nya regler som begränsar möjligheterna att få ut kreditupplysningar på ett effektivt sätt, till exempel för journalistiska ändamål.  Om förslaget går igenom gör regeringen ännu en lagändring som urholkar offentlighetsprincipen.

2011 drev justitieminister Beatrice Ask (m) igenom ett, enligt grundlagen, tveksamt förbud mot ett utlämnande av kreditupplysningar via en effektiv hantering i databaser. Länkar om debatten inför den lagändringen i slutet av texten. Trots ändringen gick det ändå fortfarande att få ut dem relativt enkelt via till exempel usb-minnen och cd-skivor.­­­

Enligt förslaget ska nu även den möjligheten stoppas eftersom man vill ”stärka skyddet för den personliga integriteten”. Det låter ädelt, men det är i själva verket ett tillyxat argument för en ändring som bedöms som olaglig, ett faktum som tydligt framgår av branschorganisationen Tidningsutgivarnas, TU:s, kunniga och läsvärda remissvar skrivet av dess jurist och vd Per Hultengård. Ytterligare en branschorganisation, Utgivarna, har också kritiserat förslaget.

De kritiska organisationerna beskrivs initierat förslagets brister och då inte minst om hur både detta förslag och tidigare ändringar rörande kreditupplysningar faktiskt strider mot Sveriges grundlag, till exempel med kravet om att det även i ett journalistiskt sammanhang måste skickas ut en kopia av kreditupplysningen till den berörde.

Det här förslaget går säkert också igenom – hur kan de som tycker annorlunda klara en debatt om att något så obehagligt som kreditupplysningar bör vara lätta att komma åt för medierna?

Regeringen och justitiedepartementet offrar populistiskt  lättvindigt grundlagsreglerade principer som har svårt att vinna förståelse i debatten utanför expertkretsen. Därför dristar man sig också till att avvisa journalistisk verksamhet som ett legitimt skäl för ett utlämnande av de offentliga uppgifterna på ett rationellt sätt. Häpnadsväckande!

TU ger ett bra exempel på varför det är viktigt att allmänheten genom medierna lätt bör kunna få ut dessa offentliga uppgifter med hjälp av modern teknik, för det är det saken handlar om. Uppgifterna är offentliga, men enligt förslaget ska de inte få lämnas ut på ett effektivt sätt till medierna.  

Exemplet handlar om nyhetsbyrån Sirén som inför valet 2010 kollade upp 70.000 politiker och deras ekonomi. Vad tjänade de som ville in i riksdagen, landstingen eller kommunfullmäktige, fanns det några anmärkningar mot dem? Hade politikerna skött sig?

Det var en inför valet självklar och viktig granskning som gav en bra information till väljarna.  Enligt det nu lagda förslaget blir det i praktiken närmast omöjligt, eller mycket svårare, för nyhetsbyrån Sirén och alla andra medier som exempelvis Svenska Dagbladet, Norrländska Socialdemokraten, Aftonbladet, Värnamo Nyheter, TT eller SVT att göra en liknande granskning igen.  Är det kanske försvårandet av den granskande journalistiken som  är politikernas verkliga motiv?

Förslagen som försämrar möjligheten att få ut offentliga uppgifter har återkommit gång på gång. De tidigare generaldirektörerna för Skatteverket, Mats Sjöstrand, och Datainspektionen, Göran Gräslund, lobbade hårt och framgångsrikt för att man via nätet inte skulle kunna komma åt inkomstuppgifter mm i offentliga register. De lyckades. Motivet var att hindra ”nyfikna från att snoka efter sina grannars inkomster” och liknande populistiskt motiverade argument.   

Detta trots att den närmast klassiska tryckta Taxeringskalendern finns och har funnits sedan 1903 (!) med precis samma siffror som vi nu hindras få ut via datorn. Men taxeringskalendern kan läsas endast av dem som haft råd att köpa den för 5654 kronor för hela landet eller 257 kronor för, till exempel, ett län som Gävleborg.

Och det gör naturligtvis den som har ett professionellt behov av att kolla inkomster mm, som journalister, mäklare, rekryterare, revisorer, advokater eller proffs som vill göra affärer av något slag med främmande människor. Men allmänheten, vanligt folk, som vill göra affärer med okända  gör det inte. Det blir för dyrt.    

Makthavarnas motstånd mot att låta allmänheten och medier och andra företag utnyttja datatekniken på det här området utgår nog från något annat än den påstådda ”omsorgen om integriteten”, det handlar snarare om en motvilja mot att dessa uppgifter sedan länge är offentliga enligt grundlagarna.

Den offentliga ekonomiska informationen gick tydligen an för moralisterna inom politiken och byråkratin så länge det bara var journalister, revisorer och advokater m fl som visste hur man kom åt dem, men nu känns det obehagligt för somliga i maktens boning då det är lätt för vem som helst att komma åt uppgifterna den digitala vägen. Och mediernas omfattande granskningar är illa omtyckta i många politiska kretsar.

Därför stoppades i praktiken allmänhetens tillgång till dessa offentliga uppgifter, trots att vi alla ändå i fortsättningen enligt offentlighetsprincipen får och kan ringa till kronofogden eller skattemyndigheten och få ut alla uppgifter, men det är kanske inte så lätt då det gäller 70.000 namn…  

Samtidigt som personfakta görs svåråtkomliga för medier och allmänhet ägnar sig staten åt en lönsam affärsverksamhet där Transportstyrelsen (!) och andra myndigheter utnyttjar offentlighetsprincipen och säljer för miljontals kronor de känsliga personuppgifter de tvingat oss alla att redovisa, personfakta som kan leda till obehaglig telefonförsäljning och störande reklam för medborgarna.

Förslaget enligt departementspromemorian Ds 2013:27 handlar nog inte om vår integritet, utan snarare om hyckleri och statlig dubbelmoral. ­­­­­­­

Uppdaterat 130824.

Relevanta länkar:
Utgivarna kritiserar nya kreditupplysningslagen - utgivarna.se 130821 
TU kritiserar nya kreditupplysningslagen - nyhetsartikel medievarlden.se 130819
Tidningsutgivarnas remissyttrande om kreditupplysningslagen  - tu.se 130816
Flera myndigheter säljer dina uppgifter - nyhetsartikel dn.se 130804
Beatrice Ask (m) försvarar sjuk sak - bloggtext Utkiksbloggen 100530
Justitieministerns demokratiska bakslag - debattartikel av Nils Funcke på expressen.se 100526
Stoppa justitieministerns lagändring - bloggtext Utkiksbloggen 100521
Kan man förbjuda Datainspektionens chef - debattartikel av mig på medievarlden.se 090318